Intelligent och listig kråkfågel

Korp

Korpen är med sina 65 cm i längd Europas största kråkfågel. Den är helt svart, till och med näbben, och har en kilformad stjärt. Det har forskats mycket på denna svarta fågel och genom att låta den utföra olika slags problemlösning står det klart att korpen är en mycket intelligent fågel. I själva verket är de lika intelligenta som schimpanser! I Skånes Djurpark bor korpen Konjak som deltagit i olika forskningsprojekt med forskare från Lunds Universitet. Konjak löser utan problem pussel och problem, och här i parken har vi lärt henne att panta burkar! Läs mer om korpen >>

En intelligent och listig kråkfågel

Korp

FAKTA OM KORP

Latinskt namn: Corvus corax

Ordning: Tättingar

Familj: Kråkfåglar

Vikt: 700 g - 1,6 kg

Vingspann: 115-130 cm

Föda: Allätare

Fyra saker du inte visste om korpar!

1. Korpar är lekfulla fåglar

Korpen är ett intelligent djur, men även ett av de mest lekfulla. Som flygande akrobater far de fram ge om luften: de flyger upp och ner och gör volter. Det är också genom leken som de unga korparna utvecklar sin intelligens och lär sig: de pillar isär de föremål de hittar, nyper nyfiket på det som kommer i dess väg med sin stora näbb och åker kana i snön under vintern. Korpen Konjak som bor i Skånes Djurpark är en mästare på att knyta upp djurvårdarnas skosnören om de inte håller henne under uppsikt!

1. Korpar kan lära sig att prata

Precis som papegojfåglar kan korpen imitera andra ljud. De kan härma både människor och andra fåglar!

1. Korpar är intelligenta

Korpar är sociala och smarta djur. I naturen hjälps de åt att locka bort fåglar från bona så att de kan ta fågeläggen. Inom forskningen har flera experiment genomförts där korparna ställs inför uppgifter de aldrig tidigare mött. Ett exempel är då man hängt en köttbit från en gren i ett långt snöre: för att få tag i köttet måste korpen hala upp snöret bit för bit. Vissa vuxna korpar klarar detta på första försöket, av allt att döma tänker de ut lösningen på förhand innan de tar sig an uppgiften.

1. Korpar kan känna

Vi vet naturligtvis att det inte bara är människor som har känslor, det har även djuren. Korpar är bra exempel på att djur har känslor och känner empati. När en korp förlorar en kamp mot en annan korp får den ofta tröst av sina vänner. Korpen kan dessutom känna igen människoansikten och hälsar fågeln på korpar den tycker om. Samma vänlighet visas inte alltid gentemot korpar den ogillar och gentemot främlingar uppträder den vaksamt.

Korpen - en mytomspunnen fågel

Korpen med sin svarta, blanka fjäderdräkt och sitt speciella nästan skrämmande läte är en av våra mest mytomspunna fåglar. Den har i många tusen år haft ett rykte om att vara en olycksbådande fågel som förknippas med olycka och död. Asaguden Odens båda fåglar, Hugin och Munin, är två välkända korpar som lett till att korpen förknippats med klokhet.

Korpen är en allätare

Trots att korpen i vissa områden betraktats som ett skadedjur genom tiderna och att man försökt bli av med den, har korpen överlevt och återkommit dit den jagats bort. Det beror till stor del på att den lever av allsidig kost. Korpar är opportunister, vilket betyder att den lever av det som finns tillgängligt. De livnär sig av as, insekter och matavfall, men även spannmål, bär, frukt och små djur.

Korpar bildar par för livet

De unga korparna börjar uppvakta varandra tidigt genom akrobatiska konster i luften, visa på sin förmåga att finna föda och på sin intelligens. De bildar inte par förrän efter två till tre år senare, och när de väl bildat ett par så lever de vanligtvis tillsammans resten av livet. Forskare har funnit att korpar och andra fåglar utsöndrar ett kemiskt ämne som liknar människans "förälskelseämne" dopamin, hos fåglar heter det vasotocin. Det tyder på att korpen kan uppleva något som liknar förälskelse.

Korpens bo och fortplantning

Ett häckande korppar måste ha ett eget revir innan de kan börja bygga sig ett bo, para sig och ruva fram ungar. De försvarar med näbbar och klor sitt territorium och den föda som finns där. Korpen bygger vanligtvis sitt bo i ett stort träd eller på en klippavsats. Boet byggs av stora pinnar som byggs samman med ett inre lager av rötter, lera och bark. Det fodras sedan med mjukare material, som päls från hjortar och andra djur.