Tomtens vän

Renen

Rudolf med röda mulen är en välkänd filur. Visste du att rentjurarna tappar hornen på vintern medan hondjuren behåller sina? Rudolf är alltså i själva verket en renko. I Skånes Djurpark kan du lära dig ännu mer om renarna och komma nära dessa fantastiska djur. Läs mer >>

Tomtens vän

RENEN

FAKTA OM REN

Latinskt namn:Rangifer tarandus

Ordning: Partåiga hovdjur
Familj: Hjortdjur
Vikt: Hanar 70-150 kg, honor 40-100 kg

Dräktighetstid: 8 månader

Föda: lav, gräs, örter, löv, svamp

Medellivslängd: 20 år

Vaja och sarv - renko och rentjur

Alla renar som bor i Sverige är tamrenar som hålls av samerna. Samernas namn på renkon är "vaja" och tjuren kallas "sarv". Renen är det enda hjortdjuret där både hondjuren och handjuren har horn. Rentjurarna fäller sina horn efter brunstperioden i november, medan renkorna har kvar sina horn fram till maj månad då de fött sina kalvar. Hornen hos hondjuren används för att mota bort större renar från betesgroparna, och handjuren använder sina för att imponera på renkorna och för att skrämma bort andra rentjurar.

Renens knäppande ljud

När du betraktar renarna som rör sig omkring kanske du lägger märke till ett knäppande ljud. Det är lätt att tro att det är klövarna som slår emot varandra, men så är det inte. Det är ett senfäste i bakbenen som glider över ett ben och därmed ger ifrån sig det knäppande ljudet när renen går. Man tror att detta ljud används för att hålla samman flocken i mörker eller dålig sikt. Om en ren i flocken börjar röra sig kan resten av flocken höra ljudet och avgöra om det är dags att sätta fart.

Renen är ett tåligt djur

Renen är väl anpassad till ett liv på fjället under långa och kalla vintrar. Den har päls över hela kroppen - till och med mulen är täckt med päls! Hårstråna är ihåliga vilket gör att pälsen isolerar extra bra. Renen har en slags värmeväxlare i benen, vilket gör att det nedkylda blodet från klövarna värms upp innan det når hjärtat. På så sätt kyls inte renen ned.

Renen använder klövarna

renens klövar är tvådelade och hårda för att renen ska kunna ta sig fram över hård, stenig och tuff terräng. Under vintern använder de klövarna för att gräva fram mat under snön. Renen är på ständig vandring mellan sommarbetet i fjällen och vinterbetet i barrskogarna öster om fjället. Samerna flyttar med renarna och bor där renarna för tillfället uppehåller sig.